vardagsjuridik

Claude Code med kunddata – vad behöver ni kontrollera?

Claude Code kan läsa en kodbas, analysera filer, föreslå och genomföra ändringar, köra kommandon och arbeta tillsammans med andra utvecklingsverktyg. Det gör verktyget betydligt mer användbart än en fristående chatbot. Det gör också frågan om kunddata mer intressant. För ett SaaS-bolag eller en teknikleverantör är svaret sällan så enkelt som att “Claude tränar inte på vår kod” eller att “vi har ett enterprise-avtal”.

Den relevanta frågan är i stället: Vilken information kan Claude Code komma åt, vilken information lämnar vår miljö och är den användningen förenlig med våra säkerhetskrav och kundåtaganden? Det är där CTO, arkitekt, Security och ibland Legal behöver mötas. Denna artikel går igenom hur.

Read more

esc

Svensk avtalsrätt bygger på principen om pacta sunt servanda, dvs. att avtal ska hållas. Det innebär även att ett avtal står fast även då omständigheter förändras. För många techbolag, SaaS-leverantörer, konsultbolag och tillväxtföretag är det just här problemet uppstår. Ett avtal som såg rimligt ut när det skrevs kan bli kommersiellt obalanserat när förutsättningarna ändras: nya regulatoriska krav, kraftigt höjda underleverantörskostnader, valutaförändringar, exportrestriktioner, energipriser, säkerhetskrav eller plötsliga förändringar i kundens behov.

En hardshipklausul är ett sätt att hantera risken innan den blir en konflikt.  Lästid: 4 min.

Read more

Närbild på tangentbordstangent med utropstecken och siffran 1.

En uppförandekod är ett centralt styrdokument för hur ett bolag ska agera ansvarsfullt i affärer, organisation och leverantörsled. För leverantörer blir den särskilt viktig när kundens uppförandekod görs till en del av avtalet för en IT-tjänst, SaaS-lösning eller konsultleverans. Rätt hanterad kan den vara ett rimligt compliance-krav. Fel hanterad kan den skapa otydligt scope, utökade garantier, felansvar och avtalsbrottsrisk.

Det blir allt vanligare att både större och mindre bolag tar fram egna uppförandekoder. Drivkrafterna är tydliga: kundkrav, investerarkrav, hållbarhetsrapportering, regulatorisk utveckling, krav från offentliga upphandlingar och ökad granskning av leverantörskedjor.

Men en uppförandekod väcker också juridiska frågor. Är den bindande? Kan den användas mot leverantörer? Vad gäller internt mot anställda? Och när kan högt ställda hållbarhetslöften bli en marknadsrättslig risk?

Lästid: 5 minuter.

Read more

Inkramsoverlatelse

När en verksamhet ska säljas kan det ske på två olika sätt, genom att aktier säljs eller genom inkråmsöverlåtelse – försäljning av tillgångar. I det här inlägget kan du ta del av tips på vad som är viktigt att tänka på vid inkråmsöverlåtelse.

Det vanligaste sättet att genomföra ett ägarbyte i ett bolag är att sälja av bolagets aktier. Samtliga eller delar av bolagets aktier säljs till köparen som efter betalning blir införd i bolagets aktiebok som ägare. Bolaget är detsamma och kan fortsätta verksamheten som vanligt.

Read more

vesting

Vesting (vi använder det amerikanska begreppet) är ett juridiskt verktyg i aktieägaravtal som skapar ett starkt incitament för aktieägare att fortsätta att arbeta för bolaget. I Sverige kallas vesting egentligen för återköpsrätt eller inlösen. I detta inlägg får du information om hur du bör använda vesting i ert aktieägaravtal och tips på formulering av en vestingklausul som passar svenska förhållanden.

Read more