Vesting – vad gäller i Sverige?

vesting

Vesting (vi använder det amerikanska begreppet) är ett juridiskt verktyg i aktieägaravtal som skapar ett starkt incitament för aktieägare att fortsätta att arbeta för bolaget. I Sverige kallas vesting egentligen för återköpsrätt eller inlösen. I detta inlägg får du information om hur du bör använda vesting i ert aktieägaravtal och tips på formulering av en vestingklausul som passar svenska förhållanden.

Syftet med Vesting

För att styra en aktieägares rätt till del av framtida värdetillväxt används två bestämmelser i aktieägaravtalet: krav på viss arbetsinsats av en aktieägare (Dedikation, Arbetskrav) och tidsperiod för aktieägare att göra sig förtjänt av sin aktieandel och då bolaget och övriga aktieägare har rätt att köpa tillbaka aktieposten om aktieägaren lämnar bolaget (Vesting).

Aktieägarvtalet kan ange vilka av parterna som ska arbeta heltid i bolaget och vilka som ska ha en begränsad funktion. Om någon av parterna enbart ska fungera som finansiär så ska det framgå. De aktieägare som ska arbeta i företaget bör ha individuella anställningsavtal med bolaget, där det framgår i vilken omfattning de ska arbeta och vilka deras huvudsakliga uppgifter ska vara.

Vi har tidigare skrivit om nyckelfrågor i aktieägaravtal, se här.

Vesting i USA

När startups i USA pratar om vesting, avser de antingen vesting av optioner eller teckningsoptioner. Om aktieägaren lämnar bolaget innan hennes optioner är intjänade återgår de till bolaget enkelt uttryckt, det krävs ingen särskild process. Varken företaget eller de andra aktieägarna behöver göra något för att ta tillbaka kontrollen över dessa optioner. Detta tillvägagångssätt passar illa med nordisk och svensk lagstiftning och vi ser därför andra upplägg på vesting här.


Gratis affärsjuridiska tips för företagare

www.juridiskvägledning.se


 

Vesting i Sverige

Enligt svensk modell äger en grundare sina aktier från början istället för att tillträda akterna över viss tid. Till grundarens äganderätt hör en rätt för bolaget eller kvarvarande aktieägare att köpa tillbaks eller lösa in grundarens aktier till ett visst pris om hon skulle lämna bolaget.

Tidsperiod

Vanligtvis är vestingperioden (bolagets och övriga aktieägares återköpsrätt) mellan 4-7 år och den kan utformas på olika sätt. Vid nybildande av bolag kan det vara bra att välja att ha en tröskel (cliff) på 12 månader och låta övrig del tjänas in fördelat per månad över resterande tid. Detta betyder att en grundare måste arbeta för bolaget under 12 månader innan hon äger rätt till någon del av sin aktiepost.

Vestingklausul exempel

En vestingklausul skulle kunna se ut såhär:

For the purposes of this Section, the Founder Shares held directly or indirectly by a Founder, respectively, shall vest as follows: 25% to vest at the end of the first year from the Signing Date, with the remaining 75% to vest monthly over the next three years.

The purchase right of the Shareholders specified in this Section shall apply only to unvested Founder Shares.

Detta kan se enkelt ut, men för att vesting ska få effekt måste denna klausul kompletteras med ett längre avsnitt om bolagets och övriga aktieägares förköpsrätt till ej vestade aktier. Dett avsnitt innehåller bestämmelser om i vilka situtioner som förköpsrätten blir aktuell, t.ex. avtalsbrott, uppsägning personliga skäl och avsked, konkurs (”Bad leaver”) samt dödsfall, längre tids sjukdom, uppsägning till följd av arbetsbrist (”Good leaver”).

Vanligtvis görs skillnad mellan Bad leaver och Good leaver situationer genom att låta de ej vestade aktierna värderas olika. Det är inte ovanligt att i en Bad leaver situation låta de icke vestade aktierna värderas till 25 – 50% av marknadsvärdet. I Good leaver situationer görs inget avdrag på värdet av de icke vestade aktierna.

Värdering av aktierna

Det händer att en grundare eller nyckelperson av olika anledningar lämnar bolaget under vestingperioden. För att rätten till dessa aktier ska hållas inom bolaget måste bolaget eller de övriga aktieägarna aktivt köpa tillbaks den del av aktieposten som är intjänad. Det är då viktigt att det finns reglerat hur inlösen ska ske. Även sättet för värdering av aktierna bör stå tydligt i avtalet.

Juridiskvägledning.se är en blogg med serie av inlägg om IT-juridik, internetjuridik och startupjuridik som tillhandahålls av affärsjuridiska byrån Sharp Cookie Advisors, vars juridiska tech team rådger ledande techföretag.

För att veta mer om Sharp Cookie Advisors, har du frågor om vesting för din situation, eller vad du som grundare och aktiägare behöver tänka på för att styra ditt aktiebolag, klicka här.

Share

Related Post

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *

*