Åldergräns för barn på internet

Åldergräns för barn på internet

Åldergräns i sociala medier? Att erbjuda tjänster och rikta erbjudanden till barn och unga på internet väcker en del frågor. Kan barn ingå avtal? Hur ska internetföretag som erbjuder appar och social media till barn och unga följa lagen utan att tappa användare?

Jag har länge arbetat med globala internetföretag och lämnat juridisk rådgivning som möjliggjort att vi alla – barn och unga inkluderat – har fått tillgång till många populära tjänster som förenklar våra liv samtidigt som vårt förtroende om integritet förvaltas väl. Se nedan en kortare redogörelse för vilka juridiska frågor som varje ansvarsfull app- och sociala medieföretag hanterar idag.

1. Åldersgräns – hur barn sluter avtal

Offline – IRL

I Sverige blir man myndig när man fyller 18 år. Dessförinnan är man omyndig (barn/underårig). Barns rättshandlingsförmåga begränsas på olika satt upp till att de blir myndiga. Som absolut huvudregel får barn inte sluta avtal eller hantera sin egendom utan förmyndarens samtycke (Föräldrabalken, ”FB” kap 9:1 §). Den egendom som barn förvärvar genom eget arbete efter att de fyllt 16 år får de dock hantera utan samtycke från förmyndare (FB 9:3).

Föräldrar kan dock lämna samtycke antingen i förväg el. i efterhand. Samtycket behöver inte vara uttryckt utan kan följa automatiskt genom att man ger barn pengar el. genom att man inte opponerar sig mot hur pengar spenderas. Avtal som ingåtts av barn utan föräldrars samtycke är ogiltiga och parterna ska återföra sina respektive prestationer. Vad barnen ska återföra är dock begränsat till den egendom som medfört nytta för barnet el. använts till skäligt underhåll. (FB 9:7).

Online

För en onlinemiljö och onlinemarknad gäller samma grundläggande regler som för fysisk miljö och fysisk marknad. Skillnaden ligger snarare i hur avtal sluts och fullgörs.


Sharp Cookie Advisors

Scouting och analys av techbolag


Att ladda ner en app/att köpa en app

En app är en form av digital tjänst som man får tillgång till genom att teckna åtkomst till tjänsten, dvs. appen består av en kontraktuell rättighet (jfr med domäner som också klassificeras som kontraktuella rättigheter, och inte – till mångas förtret – som immateriella rättigheter med därtill hörande egendomsegenskaper). Att teckna ett abonnemang utgör därmed tecknande av ett avtal.

Att köpa saker inne i appar (”köp i app”)

Ett köp inne i en app är också ett tecknande av en kontraktuell rättighet att använda sig av en virtuell produkt i utbyte mot pengar (egendom). Det är inte ett utbyte av av lös egendom eller lösöre mot annan lös egendom el lösöre. När ett barn köper någonting inne i en app tecknar de därmed ett avtal om användning av en virtuell produkt. Den mest centrala frågan är därmed om om barn som tecknar sig för appar har det godkännande som krävs av sina förmyndare för att avtalet ska vara eller bli giltigt. Om barnen inte har tillräckligt samtycke/godkännande så är avtalet ogiltigt.

De marknadsplatser där man kan köpa appar är främst App Store och Google Market. Åtkomst till dessa marknadsplatser kan regleras och styras genom olika familjedelningslösningar där barns förmyndare är s.k. organisatör och tillika den som därmed anses godkänna alla avtal som sluts av användare i familjen. Hos Apple finns dessutom en teknisk funktion som heter ”Fråga innan köp” som kan användas för att barn ska tvingas fråga organisatören (förmyndaren) innan de tecknar avtal. Detta är en smart lösning, men samtidigt begränsas den av avtalets subjektiva begränsningar, dvs. avtal binder bara sina kontraktsparter. Därmed får organisatörens eventuella garantier om att denne accepterar alla familjens transaktioner inte direkt verkan vid tolkning av giltigheten hos ett avtal som slutits mellan en annan familjemedlem (barn) och (i detta fallet) Apple.

Att teckna abonnemang/skapa användarprofiler

Även detta är en form av avtalstecknande och därmed någonting som måste godkännas från förmyndare för det fall att en person är under 18 år.

2. Åldergräns för datalagring och personuppgiftshantering

I dag finns ingen åldersgräns i lag

Samtycke till datahantering ska lämnas av den person som datan berör. Idag finns inte någon åldersgräns i personuppgiftslagen för när en person kan samtycka till att hans eller hennes personuppgifter behandlas för olika ändamål.

Samtycket kan lämnas av av underårig, beroende på om han eller hon är kapabel att förstå innebörden av samtycket. Frågan om en person förstår innebörden av informationen ska enligt Datainspektionen bedömas från fall till fall med utgångspunkt i den enskilda individens mognad.

Tumregeln är att barn under 15 år generellt sett inte anses ha nått en sådan mognad.

Den underåriges vårdnadshavare kan behöva lämna kompletterande samtycke för att behandlingen ska vara tillåten, beroende på olika faktorer, t.ex. den underåriges ålder, uppgifternas art och ändamålet med behandlingen.

Åldersgräns kommer att införas i ny lag

På EU-nivå kommer det nya dataskyddsförordningen (som träder i kraft under 2018) nu även att ställa genomgående krav på förmyndares samtycke för personer under 16 år, med möjlighet att gå ner till 13 årsgräns. EU lämnar utrymme för medlemsstaterna att själva välja vart man vill sätta åldergränsen inom spannet 16 – 13 år.

Att hävda att man har förmyndares samtycke – vad får det för verkan?

Idag hanteras samtycke till avtals ingående genom att man i de allmänna villkoren anger (garanterar) att barnet har förälders samtycke. Denna garanti har dock ingen rättslig effekt. Vad som faktiskt spelar roll är om barnet rent konkret hade sin förmyndares samtycke, alt. Om förmyndaren godkänner agerandet i efterhand (får samma effekt, dvs. att avtalet blir giltigt). Detta kontrolleras inte idag vilket medför att de avtal som berör personer mellan 13-18 riskerar att vara helt ogiltiga och att datahanteringen inte är laglig.

Detta betyder naturligtvis inte att en en sådan situation inte kan lösas i efterhand, det praktiska är att företaget omgående hanterar saken och igångsätter en process för att juridiskt korrekt inhämta nytt samtycke från de berörda personerna.

Att legitimera sig och betala som omyndig (under 18), hur gör man?

De praktiska lösningarna idag är följande:

  1. a. E-legitimation (t.ex. BankID el mobilt BankID). Detta kan man ha fr.o.m. att man är 13 år.
  2. b. Betalkort som man kan använda för internetköp fr.o.m. att man är 9 år
  3. c. Internetbank med betalfunktion fr.o.m. att man är 16 år.
  4. d. Kreditkort/krediter får man endast ta när är över 16 år, har jobb och om det är på mindre belopp, ca 3000 kr.

3. Marknadsföring mot barn

Bedömningen görs utifrån ett barns perspektiv

Marknadsföring får enligt marknadsföringslagen inte vara vilseledande eller aggressiv och kan förbjudas om den påverkar konsumentens förmåga att fatta välgrundade affärsbeslut. En sådan bedömning ska göras utifrån en tänkt genomsnittskonsument ur den målgrupp som marknadsföringen riktas emot. Om marknadsföring riktas till barn ska bedömningen alltså göras utifrån hur ett genomsnittligt barn uppfattar marknadsföringen. Det innebär att en näringsidkare som väljer att rikta sig mot barn måste anpassa marknadsföringen utifrån hur ett barn uppfattar reklambudskapet.

God marknadsföringssed

ICC tar bland annat fram uppförandekoder inom affärsetik och marknadsföring. Reglerna utgör ett viktigt underlag vid en bedömning av vad som utgör god marknadsföringssed. Enligt artikel 18 i ICC-reglerna ställs det särskilda krav på marknadsföring som riktas till barn och unga. Den får inte motverka positiva sociala beteenden, livsstilar och attityder. Produkter som är olämpliga för barn eller unga får inte marknadsföras i media som riktar sig till dessa och sådant material ska dessutom klart markeras som olämpligt för barn.

Aggressiv marknadsföring – förbud mot köpuppmaningar

I bilagan till marknadsföringslagen, den så kallade svarta listan, finns en uppräkning av marknadsföringsåtgärder som under alla omständigheter är förbjudna. Enligt punkt 28 i förteckningen är det förbjudet att i en annons direkt uppmana barn att köpa eller övertala sina föräldrar eller andra vuxna att köpa de annonserade produkterna åt dem. Bestämmelsen gäller reklam i alla medier inklusive webbplatser. Det är med andra ord tillåtet att rikta reklam mot barn men den får aldrig innehålla direkta köpuppmaningar.

Marknadsdomstolen avgjorde 2012 ett ärende angående en spelcommunity på internet. Barnet får på webbplatsen tillgång till en virtuell klippdocka som kan sminkas och kläs upp. Vissa aktiviteter i spelet är gratis men för att få full tillgång till spelets alla funktioner måste barnet köpa till ett medlemskap. Konsumentombudsmannen ansåg att webbplatsen innehöll direkta köpuppmaningar som var riktade mot barn. Marknadsdomstolen höll med och förbjöd formuleringar som exempelvis ”köp”, ”köp här” och ”uppgradera till Superstar”. Enligt domen får bolaget heller inte använda påståenden om att produkten ”stannar inte länge” och köp ”innan det är för sent”. Sådana påståenden försätter barnet i en pressad situation genom att det ger intryck av att barnet endast har en begränsad tid att bestämma sig på.

Förbud mot dold reklam

Principen om reklamidentifiering är av grundläggande betydelse på det marknadsrättsliga området och återfinns både i marknadsföringslagen och i ICC:s grundregler för reklam. Det måste i all marknadsföring vara tydligt för mottagaren vem som står bakom det kommersiella meddelandet samt att det faktiskt rör sig om reklam och inte objektiv information eller redaktionell text. När marknadsföring riktar sig mot barn ska det alltså vara tydligt för just ett barn att det handlar om reklam.

Direktreklam

Direktadresserad reklam är en påträngande reklamform och barn och unga kan därför ha svårt att värja sig från budskap i personligt adresserad reklam. Barn under 16 år har inte heller rätt att ingå avtal till följd av sådana erbjudanden utan samtycke från föräldern. Enligt praxis i Marknadsdomstolen14 är det inte överensstämmande med god marknadsföringssed att skicka adresserad direktreklam till personer under 16 år.

 

För att veta mer om Sharp Cookie Advisors, eller om du behöver hjälp med att utveckla ert erbjudande mot barn och unga eller ta fram nödvändiga avtal, klicka här.

Share

Related Post

3 Comments, RSS

  1. Pingback/Trackback

    29 januari, 2016 @ 13:15 Svara

  2. Elin Andersson 29 januari, 2016 @ 11:25

    HEJ HEJ

    Det är stor skillnad på begreppen ”direktiv” och ”förordning” och det skulle göra jurister gott att använda rätt begrepp. Det nya lagstiftningspaketet är en förordning och inget annat.

    http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/eus-dataskyddsreform/

    • Sofia 29 januari, 2016 @ 16:32

      Hej Elin och tack för påminnelsen – mkt värt att poängtera att det är en förordning, dvs. lag som nu kommer från EU under 2018.

Din e-postadress kommer inte att publiceras. Obligatoriska fält är markerade med *

*