startupjuridik

Inkramsoverlatelse

När en verksamhet ska säljas kan det ske på två olika sätt, genom att aktier säljs eller genom inkråmsöverlåtelse – försäljning av tillgångar. I det här inlägget kan du ta del av tips på vad som är viktigt att tänka på vid inkråmsöverlåtelse.

Det vanligaste sättet att genomföra ett ägarbyte i ett bolag är att sälja av bolagets aktier. Samtliga eller delar av bolagets aktier säljs till köparen som efter betalning blir införd i bolagets aktiebok som ägare. Bolaget är detsamma och kan fortsätta verksamheten som vanligt.

Alternativt säljs tillgångarna i verksamheten var för sig eller tillsammans till köpare som betalar och tar över varje tillgång. Om i stort sett alla tillgångar som behovs för att driva verksamhet eller ett affärsområde säljs till samma köpare är det detsamma som om hela verksamheten sålts till ny ägare. Detta kallas för inkråmsöverlåtelse eftersom det är en försäljning av tillgångarna, inkråmet, i bolaget.

En fördel med att endast köpa angivna tillgångar och inte driva vidare företaget genom att köpa aktierna är att köparen inte tar över något ansvar över hur bolaget har drivits, med tanke på eventuella skatteskulder, bokföringsbrott, ansvar för anställda, ansvar för eventuella tvister, säkerhetsbrister, brott mot integritet och dataskydd samt miljöbrott.

Utformande av försäljningsavtal

Eftersom en inkråmsöverlåtelse är en försäljning av specifika tillgångar, ställer det höga krav på utformandet av inkråmsöverlåtelseavtalet. Det är viktigt att här ta hjälp av en jurist och andra sakkunniga, t.ex. beträffande överlåtelse av teknik, så att överlåtelsen av tillgångarna på ett tydligt sätt specificeras.

Observera att digitala tillgångar måste specificeras noggrant.

Överlåtelsen av en mjukvara kan t.ex. bestå i flera olika överlåtelser av olika immateriella rättigheter, källkod, och databaser. En mjukvara kan t.ex. visa sig vara oanvändbar, om inte information i en kompatibel databas också överlåtits. Överlåtelse av data och personuppgifter är förenat med särskild hänsyn eftersom användningen och tillgång till dessa tillgångar kan vara mycket begränsat enligt lag och avtal. Noga undersökning om möjligheterna att ta över digitala tillgångar rekommenderas att göras i tidig fas av köpeprocessen.

Denna specificeringsproblematik är såklart en av svårigheterna med inkråmsöverlåtelser, men det är också en av fördelarna. Förvärvet kan in i minsta detalj anpassas utefter köparens och säljarens önskemål.

Arbetsrätt och inkråmsöverlåtelse

Det finns arbetsrättsliga regleringar som är viktiga att ha i åtanke när det kommer till inkråmsöverlåtelse av en hel verksamhet som är tänkt att drivas vidare men i ny regi. De anställda har  i sådan situation en rätt att följa med verksamheten och köparen av verksamheten har en förhandlingsskyldighet och är i vissa falla bunden av tidigare kollektivavtal.

Observera att detta gäller när det är fråga om att hela verksamheten övergår, inte enstaka tillgångar.

Det är i lagen om anställningsskydd (LAS) som det regleras att när ett företag eller verksamhet övergår så övergår även de rättigheter och skyldigheter som följer av de befintliga anställningsavtalen och anställningsförhållandena (gäller dock inte ålders-, invaliditets- eller efterlevandeförmåner).

Detta innebär att ett AB som tar över ett annat AB:s verksamhet genom inkråmsöverlåtelse, är skyldig att erbjuda den anställda samma villkor i det förvärvande AB:t. Den anställde kan dock själv motsätta sig detta. Det är därför av viktigt  att anställningsavtalen granskas innan verksamhet förvärvas, så att de inte blir allt för betungande för köparen.

Lagen om medbestämmande i arbetslivet ställer för säljaren upp en skyldighet att förhandla med arbetsgivarorganisationer vid olika situationer. Säljaren är skyldig att förhandla med den arbetstagarorganisation som denne är ansluten till, vid viktigare beslut beträffande verksamheten, vilket inkråmsöverlåtelse får anses vara. Men genom en hänvisning till LAS, och reglerna om hur arbetstagare har rätt att följa med verksamhet, så är säljaren även skyldig att förhandla när denne inte är ansluten till något kollektivavtal alls, vid just inkråmsöverlåtelse. Denna förhandlingsskyldighet betyder inte att säljaren inte kan ta beslut om viktigare förändringar av verksamheten, men det innebär att processen blir mer utdragen. Arbetsgivaren har alltid en rätt att driva och ta beslut om bolagets verksamhet. Förhandlingsskyldigheten liknar en informationsgivning då det inte finns något lagstadgat krav på att parterna ska komma överens.

Det ska kort också nämnas att den tidigare och den nya arbetsgivaren, är solidariskt ekonomiskt ansvariga för anspråk från arbetstagaren, som hänför sig till tiden innan inkråmsöverlåtelsen.

Firmarätten och inkråmsöverlåtelse

Firma är det namn under vilken näringsidkare driver sin verksamhet. Näringsidkaren har förvärvat ensamrätt till sin firma genom registrering (vid registrering av bolagsnamn vid Bolagsverket) eller inarbetning, t.ex. Mega Mjukvara AB.

Firmalagen slår fast att bolagets namn (firmarätten) endast får överlåtas tillsammans med näringsverksamheten den används i. Det betyder att om endast vissa tillgångar säljs ingår inte företagsnamnet automatiskt. Om hela verksamheten säljs ingår företagsnamnet.

Det innebär att om inget annat sägs i inkråmsöverlåtelseavtalet, så ska förvärvaren av inkråmet har rätt till Mega Mjukvara AB, och inte den juridiska personen som innan överlåtelsen har detta som registrerad firma, d.v.s. säljaren. Firmarätten och den juridiska personen antas alltså separeras vid en inkråmsöverlåtelse (med ett undantag för när firman innehåller överlåtarens släktnamn).

Självklart kan parterna avtala om att säljaren ska behålla firmanamnet. Men förbudet mot att separat överlåta firma kvarstår dock. En köparen kan alltså inte förvärva annans firma, utan att också förvärva dennes verksamhet. Olika sätt att komma runt detta har dock utvecklats, t.ex. genom att sälja alla tillgångar, för att sen sälja ett tomt bolag, med rätten till firman.

Något om skatterätt och inkråmsöverlåtelse

Utan att på något sätt försöka sig på en fullständig beskrivning av skatterättsliga konsekvenser av en inkråmsöverlåtelse, så kommer här några korta aspekter att beakta. Vi rekommenderar er att alltid söka stöd av professionell skattejuridisk rådgivare i dessa situationer.

För säljaren innebär en inkråmsöverlåtelse att försäljningspriset går in i bolaget, och vinsten stannar i säljarens bolag. Det kan t.ex. få konsekvenser i form av dubbelbeskattning när både först bolagsskatt ska betalas av bolaget, och sedan kapitalvinstskatt vid utdelning ska betalas av aktieägaren. Sker istället en aktieöverlåtelse har säljaren oftast fler alternativ att minska skatten via olika upplägg.

Köparen i en inkråmsöverlåtelse kan däremot få fördelar av att en inkråmsöverlåtelse sker istället för en aktieöverlåtelse. Köparen får t.ex. genom de nya  tillgångarna ett utökat avskrivningsunderlag, vilket är skattemässigt avdragsgillt.

Ett måste att uppmärksamma vid inkråmsöverlåtelse kontra aktieöverlåtelse är hur mervärdesskattelagstiftningen (moms) spelar in. Vid aktieöverlåtelse inom EU blir moms inte aktuellt under vissa villkor, men vid inkråmsöverlåtelse, som är överlåtelser av enskilda tillgångar, ska moms betalas på köpeskillingen. Däremot så ställer Mervärdesskattelagen upp ett undantag för när tillgångar överlåts i samband med att verksamhet överlåts. En förutsättning är att köparen skulle vara berättigad till avdrag för skatten eller återbetalning av skatten enligt en hänvisning till andra mervärdesskatterättsliga regler, en bedömning vi inte kommer gå in på närmare här.

Fler tips på vägen

Ta del av ytterligare tips att tänkta på för att göra företaget så attraktivt som möjligt inför en försäljning, se vår tidigare inlägg i en serie om 9 inlägg om investerarvänligt bolag.

Juridiskvägledning.se är en blogg med serie av inlägg om internetjuridik och startupjuridik som tillhandahålls av affärsjuridiska byrån Sharp Cookie Advisors, vars juridiska tech team rådger ledande internetföretag och startups.

 För att veta mer om Sharp Cookie Advisors, eller om du behöver hjälp med företagsförvärv och övriga frågor för ditt bolag, hör gärna av dig till oss här.

 

Läs mer

vesting

Vesting (vi använder det amerikanska begreppet) är ett juridiskt verktyg i aktieägaravtal som skapar ett starkt incitament för aktieägare att fortsätta att arbeta för bolaget. I Sverige kallas vesting egentligen för återköpsrätt eller inlösen. I detta inlägg får du information om hur du bör använda vesting i ert aktieägaravtal och tips på formulering av en vestingklausul som passar svenska förhållanden. Läs vidare Vesting – vad gäller i Sverige?

Läs mer

avtal, startup, investerarvänligt

Hur gör vi vårt bolag investerarvänligt?

I en serie inlägg kommer jag nu att dela med mig av centrala startupavtal och våra främsta tips på hur ert bolag kan bli mer investerarvänligt. Det är den vanligaste frågan vi får (& den roligaste). Jag har jobbat med Sveriges bästa entreprenörer och startup i 10 år och har haft möjlighet att stötta, testa och lära.  Läs vidare Startupavtal – 9 tips för investerarvänligt bolag

Läs mer

avtal, startup, investerarvänligt

Avtalen varje startup behöver

Att föra protokoll från styrelsemöten och bolagsstämman är något alla företagare ska göra och är det nionde och sista centrala avtalet till er avtalssamling.

Dock är det en överraskning för många företag hur bristande information av dess väsentliga styrelsebeslut får en negativ påverkan på värderingen av företaget. Läs mina tips på varför och hur detta kan undvikas.

Läs vidare Startupavtal nr 9: Protokoll från styrelsemöten

Läs mer